Vid inkontinens finns bara en effektiv behandling
En omfattande studie av svenska forskare på inkontinens visar dåliga resultat för alla behandlingar utom en. Det kan ses som en ekonomisk förlust men framförallt påverkar det äldre patienters livskvalitet, menar forskare bakom studien.
En forskargrupp vid Sahlgrenska akademin har genomfört en omfattande granskning av tusentals forskningsartiklar om urin- och avföringsinkontinens publicerade mellan 2005 och 2015. Studien är den hittills största som gjorts på ämnet.
Resultaten visar i procent hur väl olika behandlingar fungerar. Enligt studien är kirurgi den överlägsna vinnaren, en behandling som botar åtta av tio patienter. Andra behandlingsformer klarar inte bättre än att hälften av patienterna får ett lyckat resultat. Ett positivt resultat i denna kontext innebär att patienten är fri från inkontinens tre månader efter behandling.
Så här ser prispallen ut baserat på studieresultaten:
- Kirurgi: 82 procent lyckat resultat
- Bäckenbottenträning: 53 procent
- Läkemedelsbehandling: 49 procent
Sämst resultat fick behandling med bulkmedel som enbart hjälper 37 procent av patienter. Behandlingen innebär att ett fyllnadsmedel sprutas in i skadad vävnad runt urinröret för att stoppa läckage.
Läkemedel ges främst vid urininkontinens och ämnar lugna en överaktiv blåsa.
De som påverkas mest får minst fokus
Äldre och personer med neurologiska skador drabbas hårdast av inkontinens som kan leda till isolering från både arbetslivet och sociala aktiviteter. Trots det pågår alldeles för lite forskning på inkontinens inom denna patientgrupp förklarar Ian Milsom, huvudansvarig för studien vid Sahlgrenska akademin. Dessutom tyder resultaten på att stora mängder pengar slösas på läkemedel som inte ens ger ett lyckat resultat hos hälften av patienterna.
– Det här är ett stort mänskligt problem som vi behöver ägna mer kraft åt forskningsmässigt, inte bara i Sverige utan i hela världen. 500 miljoner människor på jorden lider av detta och vi behöver bättre behandlingsmetoder, inte minst för äldre och neurologiskt sjuka som drabbas särskild hårt, säger Ian Milsom, i ett pressmeddelande.
